Jag bloggade i ett år på blogg.se; pourab.blogg.se. Det är ett personligt rekord som jag är väldigt stolt över. Ett år. Smaka på det. Det är länge, mycket längre än vad jag trodde att bloggen skulle hålla. Men så den första juni, 2008, en vecka innan bloggens ettårsdag, startade jag mitt projekt; pourab.se. Bloggen lades på is då jag helt enkelt trodde att jag inte behövde en blogg, dessutom hade jag tröttnat. Men lite klyschight kan jag påpeka att man vet inte hur mycket man gillar något förrän man ”förlorat” det. Jag saknar att skriva, jag saknar att lufta min känslor, jag saknar att tycka och jag saknar den sköna känslan i att skriva.

Så jag är tillbaka med bloggen här; blogg.pourab.se. Orden har bara flyttats om. Jag kommer att blogga om fotografi, musik, skola, liv, mat, film, ja allt möjligt faktiskt. Nästan lättare att säga vad jag inte ska blogga om (läs:politik). Kommentera gärna, tro’t eller ej, men det är faktiskt kul att få en kommentar. Lite mer läsning, och lite mer skrivande (svaren). 

Jag tänker låta alla läsare följa mig i min kamp mot hälsan, hur jag successivt tar livet av mig genom att äta skit samt bjuda in er till tomrummet som är min skalle. Psst, ja, jag menar att jag är korkad (och nörd).

Jahopp, sovdags nu – åh vad jag är uppspelt över denna blogg!

Så här mycket idioter är undertecknad och hans vänner. Dela mina åsikter. Snälla?