Skrevs den 7 september 2008 klockan 12:34 e m · Kategori: Musik, Recensioner, Tips
Medan jag väntade tittade jag igenom några webbsidor. Efter att de vanliga siterna besökts, hoppade jag in på Killers hemsida för att se om det kommit något nytt om deras kommande album. Det hade det inte.
Jag klickade mig sedan till Razorlights sida, i förhoppning de kanske släppt lite material från deras kommande. Det hade de inte. Jag såg deras ”Make poverty history”-banderoll på deras sida, och tyckte den var vråltuff. Jag lade även märke till en rosa rund lapp på sidan. Den hade inte funnits där förut. Det stod ”Andy Burrows” på den, med texten ”The Colour of My Dreams” under. Lappen satt precis på skallen på Andy Burrows, som är Razorlights trummis.
Jag klickade mig in på sidan. Konstaterade att sidan var skitsnygg, och sedan tröck jag på audio. Se på fan, Andy Burrows, trummisen, hade spelat in en egen skiva. Ett soloalbum. Inspelat i hans lägenhet med hjälp av sin dator. Pengarna skulle gå oavkortat till välgörenhet. Jag började lyssna. Jag blev kär.
Så, köp denna skiva. Gör det för de fattiga barnen, de stackars människorna och för dig själv. Helt klart värt 7 pund.
Boxes av Andy Burrows från The Colour of My Dreams (2008)
Skrevs den 7 september 2008 klockan 11:05 f m · Kategori: Reaktioner
Spammarna har slutat tipsa mig om Viagra och annat som ger ”enlargement”. De har kanske till slut insett att engelska inte är mitt modersmål, och istället gjort ett tappert försök att skriva på svenska. De överdrev lite med ordsammansättningsreglerna i svenskan. Dessutom saknar de länk. Så, nu är spam totalt onödigt.
Skrevs den 7 september 2008 klockan 1:37 f m · Kategori: Prylar, Reaktioner, Tips
Sedan jag var liten, eller kortare bara kanske, så hade jag en dröm. Precis som Martin Luther King Jr. drömde jag om ett fordon. Han om en buss, jag om en bil. Inte vilken bil som helst, utan världens tuffaste bil. Den hade vingaktiga dörrar, raketmotorliknande grejer och såklart kunde den flyga. Det är väl ganska uppenbart att min drömbil var en bil från en film. En bil jag aldrig sett på riktigt i mitt liv. Det kan ha berott på att filmen jag såg den i var från 1985, och uppföljarna till den filmen släpptes året innan jag föddes. Men, gamla bilar är inget sällsynt på bilvägarna, men jag har ännu till dags dato inte sett en sådan bil.
Efter lite efterforskningar vet jag att anledningen till att jag inte sett en sådan är att den endast såldes i USA. Att den endast tillverkades i två år är också det en anledning till att jag aldrig sett en sådan.
Bilen är såklart en DeLorean. En DMC-12. Bilen som Doc Emmet Brown bygger om till en tidsmaskin, genom att använda sin flux capacitator. Bilen som Marty använder för att flyga till November 1955 från 1985. Han flyger sedan tillbaka till 1985, sedan till 2015 (bilar flyger), tillbaka till 1985, tillbaka till 1955, till 1885, till 1985. Många resor, i den kära DMC-12, bilen som byggdes av DeLorean Motor Company mellan 1981-1982, varefter företaget gick i konkurs.
Nu har ägarna till rättigheterna till bilen bestämt sig för att producera DMC-12:an igen. Inte världens snyggaste, men nog fan världens coolaste bil. Mest respektingivande. Perfekt för att ragga Back to the Future-fans. De kvinnliga (om sådana finns). $57 000 hamnar prislappen på, vilket är dryga 350 000 kronor. Jag tjänar cirka 13 000 kronor per år. Så, om 26 år har jag råd. Då är jag bara…. 43 år. Perfekt ålder för att köra en 80-talsdesignad bil. Min alldeles egna tidsmaskin. Min DeLorean. Häftigt!
Nej, jag är inte tokigt bra på självporträtt utan Madelene tog bilden. Lite läskigt om jag tagit den själv… för mig och för Dig.
Tidigt hem från skolan för att göra… ingenting. Varm choklad och ingenting. Inte något skönt ingenting, utan ingenting så tråkigt att man drömmer om härligt ingenting istället för godis. Vad gör man då? Vad gör man som är 10 gånger roligare än tråkigt ingenting, och en halv gång roligare än skönt ingenting? Städar. Sagt, och gjort. Hela skrivbordet ser rent ut. Tyvärr saknar jag ändå plats för grejerna, så nu ligger de istället på golvet. Men, skrivbordet framför allt!
Skrevs den 4 september 2008 klockan 12:40 f m · Kategori: Fakta, Film, Tips
2 inköp med far idag. Die Hard 4 är för bra för att inte ägas, och jag blev lite nyfiken på denna bok av Niemi. Pappa känner förresten Niemis bror. Om någon bryr sig…
Skrevs den 3 september 2008 klockan 7:17 e m · Kategori: Fakta, Tankar
Pourab.se är måttligt populär. Inte lika populär som jag vill att den ska vara, men mer än vad jag trodde att den var. Dalarna hör nog ihop med min inaktivitet då och då. Får bättra mig!
Tråkigaste är att statistiken bottna vid 20 och toppa vid 70 i Juli…
Skrevs den 3 september 2008 klockan 6:40 e m · Kategori: Design, Reaktioner
Blossas årgångsglöggar har alltid varit helt fantastiska, rent estetiskt. Min personliga favorit, 07 (tätt följt av 03) är otroligt snygga flaskor. Synd att jag inte äger några, dessa flaskor gör sig fint på en hylla eller något annat ställe avsett för att skryta.
Årets glögg kommer ha smaken blåbär. Designen släpptes nyligen, och den är lika snygg som de tidigare 6. Designfirman säger sig ha spanat på blåbär och snö. Vilket de lyckats väldigt bra med. De är proffs de, på att välja rätt nyans.
Namnet är Pourab Paul och jag är nöten bakom bloggen. Jag är aderton år gammal och läser sista året på gymnasiet, IB-programmet. Uppsala är min favorit- och hemort, där jag tillbringar mina dagar med att slita vid läsböcker, fotografera, spela gitarr och umgås med vänner och flickvän. Med ojämna mellanrum kommer jag skriva om mitt liv, filmer jag sett, musik jag lyssnat på, folk jag umgåtts med, ställen jag besökt och annat intressant. Kommentera gärna!
