Arkiv för november, 2008
Skrevs den 28 november 2008 klockan 8:38 f m · Kategori: Musik, Recensioner
Med en kaffe i handen, och en lussebulle, skriver jag nu denna blog med tårna. Jag har hunnit med några genomlyssningar av albumet. Besvikelsens beska smak finns kvar, ändock mycket mindre nu än efter första genomlyssning. Skillnaden mellan Day & Age och de andra albumen är många. Borta är indiekänslan och den mer otämjda kärleken som Flowers hade i sina tidigare låtare.
Killers är inte längre något indieband. Egentligen har de väl aldrig varit det på riktigt, men när de nya låtarna har hiphop-beat och många olika extrainstrument som saxofoner finns med – ja, då kan jag konstatera att Killers inte längre är indie. Alls. Och jag bryr mig inte. För när Day & Age är bra, då är det jävligt bra!
Albumet sparkar igång med Losing Touch. Brandon berättar att han inte har bråttot, utan att du gärna kan springa och tjalla. En uppväxt i Las Vegas verkar ha börjat visa sina spår. Eller så kanske jag bara felciterar – men hallå, alla gör det..
I'm in no hurry, you go run
And tell your friends I'm losing touch
Fill their heads with rumours of impending doom
It must be true
Human kör igång sen, som alla trott – är vi mänskor eller dansare? Fråga inte Brandon, för han verkar inte sitta på några svar. Spaceman följer, en poppig låt som verkligen är ruskigt bra. Sedan måste Flowers fått en smäll – för Spacemn följs av Joy Ride. En låt jag oavsett många försök bara inte kan gilla. Mest för att han töntar sig och säger ”The Sierra” för bergen….
A Dustland Fairytale, This is Your Life, I Can’t Stay och Neon Tiger är 4 underbart bra låtar. Albumet rundas sedan av 2 ganska kassa låtar. Aja, Killers prickade 70% rätt åtminstone – vilket är fler än många andra artister. Tråkigt, ja – men var ligger motivationen för perfektion när man tjänar tre polacker per sekund?
Skrevs den 28 november 2008 klockan 12:48 f m · Kategori: Film, Min dag, Recensioner, Tips
Igår travade jag, Jim, Mattias, Jonas och Dana ner till en läskigt folktom biosalong för att titta på Madagascar 2. Uppföljaren till demonrullen, som har det smått revolutionära namnet Madagascar. Oväntat, va?
Med magen full av kebab, Day & Age i en plastkasse vid foten, en hutlöst dyr och äcklig godispåse samt en skön kofta på mig var humöret på topp. Sånt humör där man ställer sig upp på platsen längst fram, ser ut över de mestadels tomma sätena och spänner sig. Inte särskilt snyggt i något land på denna jord förutom kanske, passande nog, Madagascar. Känner man sig ändå som en liten pojke i Vatikanen – all eyes on me.
Filmen rullade igång med lejon. Som majoriteten av filmer gör, om man endast sett Lejonkungen och början av Tom och Jerry om och om igen. Skratten lät sig inte hållas. Även om det lät som att man ensam satt och tokbröla, vilket jag misstänker att jag stundvis gjorde, så hördes de andra åskådarna långt bak då och då när det var helt tyst i salongen. Och så Jim, Dana, Jonas och Mattias (precis i den ordningen) fniss, eller skratt som de kallar det.
Vi killar fann lyckligt nog den bisarra lätta kåthet man känner till pingvinerna, precis som i första filmen – de är ju bara för coola. De fortsätter briljera i Madagascar 2 ESCAPE TO AFRICA tillsammans med resten: Gloria, Melman, Alex, Marty och Julien. Sjukt kul, flabb i en och en halv timme. Det sköna med att sitta längst fram är också att jag slipper behöva hoppa i stolen för att se nåt – det förstör lite av filmkänslan och känns mer som att kolla på porr på Cosmonova.
Roligaste mobboffret sedan sittkissarn med gurkfetisch!
Skrevs den 26 november 2008 klockan 10:23 e m · Kategori: Musik, Reaktioner
Den är här. Den ligger bredvid mig just nu, iTunes jobbar för fullt med att föra över låtarna. Jag har Day & Age, Jim är min hjälte som fann den på Åhléns efter att Tropez Records gjorde mig besviken. JA! 
Skrevs den 21 november 2008 klockan 10:11 f m · Kategori: Min dag, Tankar
… är hur man skärper sig. Smärta uppe och smärta nere. Om jag hade haft en tredje hand skulle den dragit mig i håret. Tro nu inte att jag är en sjuk sadist som vill ha smärta medan jag ‘njuter’, utan – det fasta greppet om lemmen bringar smärta. Alternativt kan jag kasta en dank eller två på mina kulor. Kula mot kula. Momentum. Fysik.
Jag har som de flesta säkert märkt inte haft tid för varken blogg eller pourab.se. Eller, jag har haft tid – men inte orken. Den tid då jag har orken har istället lagts på plugg. Fast den ursäkten fungerar tyvärr bara den senaste veckan. Nej, men nu har jag som sagt ryckt upp mig. Jag tog katten i svansen, lejonen i manen och naken-Janne om… Jag känner mig på humör att dra lite homoerotiska referenser – bara för skojs skull. Om du backa undan från datorn är du en hemsk människa om inte kan acceptera alla läggningar. Jag lovar, det är vetenskapligt.
Pourab.se, min fotoblogg, är nu på gång att uppdateras. En helt ny vecka är upplagd. Jag väntar nog en dag eller två med att lägga upp nästa batch – jag tror jag underskattar mina läsares intelligens men jag vill helst inte att någon ska missa någon bild bara för att den är på en annan sida.
Dessutom – tänker jag återvända med de bloggar som var roliga att skriva. De bloggar där jag helt enkelt släppte lös min hjärna och all dess skit och lät fingrarna hoppa hage på tangenbordet. Ett roligare och enklare sätt. Nu kallar skolan och mitt bristande intresse i ekonomi, tjingeling.
Skrevs den 11 november 2008 klockan 10:37 e m · Kategori: Musik, Recensioner
Idag kom den. Det tog endast exakt en vecka, men idag damp Razorlights nya skiva Slipway Fires genom brevlådan. Eller, nästan. Jag har ingen brevlåda där saker får dampa ner. Tyvärr. Jag var inte ens hemma när brevbäraren kom med paketet. Men! Jag fick komma hem och se ett fint paket på pianot, det är alltid något. Nu ska det lyssnas! 
Andy Burrows, Björn Ågren, Johnny Borrell och Carl Dalemo. 4 hunkar.
Skrevs den 2 november 2008 klockan 7:51 e m · Kategori: Film, Min dag, Recensioner, Tips
Pizza? Good! Bed? Good! Coke? Good! Harold and Kumar go to White Castle? Best!
Ett tag sedan jag såg världens bästa fånkomedi. En indier, en korean, svordomar, knark, tuttar, judeskämt, Neil Patrick Harris, en leopard, rasistisk polis, ligister och mycket mera – saker som får mig att skratta i 1 timme och 24 minuter. Dessutom är det här bästa gången för mig – då jag för första gången ser den på dvd. Dvd:n jag köpte från London. The Unseen Version. Mer tuttar, fler skämt och längre tokbra scener. Jag skrattar som bara den.
Om jag inte vore en sucker för Forrest Gump, skulle denna film vara etta i min favoritfilmslista. För hur mycket jag än älskar Martys äventyr i Tilbaka till framtiden, eller Indys äventyr i Indiana Jones, eller Simbas berättelse i Lejonkungen så delar dessa filmer en och samma rum i mitt hjärta. Men Harold and Kumar har en egen svit där, precis som Forrest. Kultfilm, som alla bör har sett innan de kolar. Dessutom blir man ju redigt sugen på en hamburgare och en joint – och det är ju inte helt fel det heller!
”Smoke weed and become just as awesome as we are!”
Skrevs den 2 november 2008 klockan 7:31 e m · Kategori: Tankar
Så mycket som behövdes göra, ingenting gjort. Jag lovade mig själv, och andra, att göra alla de grejer som jag verkligen behöver göra. Jag tänkte ta höstlovets första helg som en chillhelg, och sedan köra igång. Planeringen var viktiga saker på förmiddagen, och sedan ha skoj med vänner.
Skolan börjar igen imorgon. Och det sket sig totalt. Jag har sovit, sedan glott på tv och ätit. Och sedan gått ut. Jag har till och med likt sommarlovstider lyckats vända på hela dygnet.
Jag känner dock inte någon större ånger. Jag har umgåtts med Matte och sett på brittisk skräckkomedi (som ägde), jag har spelat datorspel hos Matte, gjort roliga saker med Jonas och hängt med Jim. Jag har varit på tjejmiddag (*vissel*) hos Natalie, och fikat med henne och Calorina.
Jag har gått på Bondpremiären kl 23.59 (dagen innan världspremiären) med Jim, Matte och Jonas – där jag missade den inoljade tjejen pga för mycket läskdrickande, väntan på nattbuss länge tills vi insåg att den inte skulle komma och en sen taxiresa senare så var mitt dygn vänt. Jag är uppe i 5 timmar sömn sedan torsdag. Sweet.
Underbart skön vecka, med lite sommarlovskrydda. I regret nothing!
