James Mercer. Gud, smaka på efternamnet bara. Mörserr! Det är så jag uttalar det, och det kittlar till i tungan varenda gång. Han är min youtubeförströelse, min stora idol som jag önskar skulle hänga på väggen och den jag allra mest vill efterapa om jag skriver. Eller om jag klär mig, vilket jag gör ganska ofta.

ÅÅÅÅH! Jag ska nu sätta in alla redskap som finns för att stoppa min vilja nu. Alla hjärnceller ska kopplas in, vissa nervtrådar ska blockeras och jag ska ha hammaren till hands. Jag ska undvika att börja varenda stycke i samma stil som denna helt enkelt. För det är verkligen så jag känner. Det finns så mycket bra med honom, James… Hans ansiktshår!!! Ja, det är tre utropstecken! Jag vill ha sånt ansiktshår om jag nu skulle få för mig att odla sånt, vilket jag kanske gör. Slutspelsskägg, det måste vara någon sportturnering på gång eller hur? 

James skjortor är alltid underbara. Ingen person bär äldre-män-skjortor på ett lika ungdomligt och sexigt sätt som han. De bara sitter där, på James. Instoppade dessutom, fy fan, o-instoppade skjortor är så jävla emo. Så tycker han, så tycker jag. Så det är med mycket skam i kroppen jag ändå envisas med att ha skjortan utanför byxorna. Och byxorna! Underbart snygga kostymbrallor, de bruna är de snyggaste. Och fantastiska skor. Enkla, fantastiska, stiliga skor. 

Sedan står han där. Som den James Mercer han är, med sin gitarr. Ibland en akustisk, men oftast med sin gula sunburst Gibson Les Paul, från 1978. Den är underbart sexig, och han spelar sina låtar så läckert.

Och även om han är min stora man crush, så är det inte klädseln eller utseendet som får det att pirra i tjongen. Det är hans musik. Frontmannen i The Shins är han, och hans texter är nog på det sätt Gud skulle skriva Bibeln. Helt oförståelig om man inte var smart nog. Jag tar mig rättigheten att säga så, för texterna är verkligen för intelligenta för att vara skrivna av en kille från Portland, USA. Och med låtar som New Slang, Australie, A Comet Appears, Gone for Good, Caring is Creepy, Pink Bullets, Young Pilgrims, Sleeping Lessons, Phantom Limb, Spilt Needles, Turn On Me, Saint Simon, Red Rabbits, They’ll Soon Discover med många fler så är han nog perfektion. Den absolut bästa låtskrivare som jag snubblat över, men aldrig på tyvärr, och jag kommer älska hans texter för evigt. En mer intelligent låtskrivare, rimmare, poet, har jag aldrig haft nöjet att läsa och lyssna till. Hans fantastiska röst som ALDRIG blir fel är fantastisk. Han underbara musikaliska ådra, som han ofta använder med sitt lallande, hans otroliga melodier och den allmäna lekfulla känslan i hans låtar.

James Mercer är kungen av pop. Indiepop. Och han är ohotad där uppe på toppen, och han vet inte ens om att han är där. Vilket gör honon än mer fantastisk.

Jag skulle dö lycklig om jag fick träffa honom. James…

Bara Gud kan göra en cover av Neil Youngs Harvest, och få den att låta bättre än originalet.