Konsten att spetta ett svin!

Skrevs den 11 mars 2009 klockan 2:32 f m · Kategori: Humor, Min dag, Reaktioner

Folk, en massa folk, kom typ samtidigt. Som att de pratat ihop sig innan – eller så är det helt enkelt människor som är mycker mer punktliga än vad jag är. Jag låter ofta snyggingar stå i kylan, långisar vänta i timmar och lärare sakna min sorgliga kroppshållning åtskilliga kvartar av lektioner.

Så. Nu var alltså hela huset, eller, hela nedervåningen fylld prick 17.00. Den var tom så när på en syster-yster med töntfaktor 98,7 fem minuter innan fem. Bla bla, lång ståry kort, pappa kom. Blev överraskad. Glad. Kramades mycket. Vi sjöng efter några timmar (folk var mer angelägna att få supa ner sig). Och jävligt god mad, courtesy of mor & friends.

Men nu ska jag ju egentligen berätta om ett svin. Ett äckel. Jag kallar folk för äckel ibland, utan att mena det – då jag faktiskt tror gott om fler än vad man kan tro. Jag visar det bara inte, tjänster gör jag inte i onödan liksom. Men jag har mött ett äkta äckel. Han var inte ens tio år. Men jisses, den killen. Han hann på knappa fyra timmar säga att jag var konstig som satte ballonger på kuken, att jag var cp, att min vän Alexander såg ut som en tjej, han mobbade Alexanders bror (som är många år äldre), han sa att han ‘ägde alla på wow och cs’, han bokstaverade fuck you i femton minuter nonstop, han hakade upp sig på ord, han slickade min systers kudde, han pratade om trekanter, han hotade mig med stryk, han bad alla hålla käften, han sa ‘vad fan glor du på idiot’ till Alexander, han hade sönder saker samt vägrade lyssna på ett ord jag sa.

Och, jag är ju som jag är, så femton minuter innan han skulle dra så brast det. Jag berättade att han var en oförskämd snorvalp. Att han genast skulle släppa allt som tillhörde mig, och lämna mitt rum. Och han skulle bara våga tilltala mig igen. Jag kalla nog honom för apa också.

Jag var redo på böl. Han skulle gråta, lida, be om förlåtelse. Han skulle kyssa mina fötter, dra i mina byxben och samtidigt som han bildar en ocean av tårar så skulle han snörvla fram förlåt på minst femton olika språk.

Äcklet skrattade, och sa att jag skulle hålla min käft. Dö.

(2) kommentarer

Var är slipsen?

Skrevs den 10 mars 2009 klockan 5:58 e m · Kategori: Min dag

Fadern min fyller hela femtio år idag. Mamma har planerat en överraskningsfest, och i detta tillfälle så inväntar vi och gästerna min pappa. Spännande!

Men var fan är min slips? Helt spårlöst borta. Finns inte någonstans, och jag kommer nog börja gråta snart. Mamma vägrade låta mig springa och köpa en (skitsnygg) ny slips – jag är aldrig snabb på något enligt henne. Aja, får väl ha skoj och äta gott utan en slips. För pappas slipsar är ju tjocka gubbslipsar, och såna sitter ju bäst på Göran Persson och Knugen.

Kommentera!

Som en

Skrevs den 4 mars 2009 klockan 8:30 e m · Kategori: Min dag

Jag tror bestämt att ekonomi är precis lika skoj som en vasektomi. Eller hatbrott.

En uppsats ska skrivas, en kommentar på någon artikel om det ekonomiska läget på klotet just nu. Jag tror att det är roligare att somna på z-knappen, än att börja på kommentaren. Som ska in på fredag. 

Jag tror jag tar det lugnt ett tag till, med lite Dylan.

Kommentera!